Framtidens kommunikatör – lev som du lär!

I digitaliseringens spår ser vi en ökad automatisering av många olika tjänster. Över 50% av dagens anställda beräknas kunna ersättas av digital teknik under de kommande två decennierna. Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor har lägst sannolikhet att ersättas. Kan vara lätt att tycka att kommunikatörsjobbet faller under denna kategori av mjuka jobb. Men faktum är att det idag bara är en del av gruppen kommunikatörer som jobbar på det sättet.

I yrkesbeteckningen ”företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän” beräknas till exempel 46% av jobben kunna datoriseras. Det finns datorer som skriver texter. Det finns robotjournalister som skriver artiklar som läsarna inte kan se skillnad på om det är en person eller robot som skrivit. Hur snabbt kommer denna utveckling gå? När är vi där?

Jag är övertygad om att det fortsatt kommer finnas ett stort behov av kommunikatörer. OM vi lyckas förändra vår roll. Vi kan bli en del av organisationers framgångsfaktorer i det digitala paradigmskiftet.

Det krävs ledarskap i en föränderlig värld

Organisationsförändringar i alla dess former är alltid smärtsamma. Kommande decennier kommer organisationerna genomgå stora förändringar i digitaliseringens spår som inte bara påverkar organisationen och dess medarbetare internt, utan även vårt samhälle i stort. Hur väl organisationerna hantera övergången till automatisering och digitalisering, hur de hanterar sina medarbetare och deras kompetensutveckling längs vägen, kommer ge kraftiga svallvågor i hela samhället. Kommer vi få stora grupper av medborgare som står utanför arbetsmarknaden för det inte gjorts ett kompetensskifte inom organisationerna? Det skapar risk för ökat utanförskap, frustration, känsla av maktlöshet och betydelselöshet. Samtidigt kommer vi ha stor kompetensbrist inom andra områden. Vad gör detta med organisationerna? Medborgarna? Samhället? Det pratas mycket om den höga arbetslösheten i Malmö. Men inte lika mycket om hur svårt teknikföretagen i Malmö har att rekrytera den kompetens de behöver.

I en oförutsägbar värld behöver medarbetarna någon att ta rygg på, någon som visar vägen. Det behövs ledarskap. Framgångsrika ledare är kommunikativa, retoriska och så väl empatiska som sympatiska. Det krävs känsla, engagemang och driv hos ledarna – i en föränderlig värld är det just känslorna som blossar upp. En förändring man inte själv valt upplevs ofta otrygg och berör starkt på ett personligt plan.

Lev som du lär!

Vi har länge pratat om kommunikativa ledare inom kommunikationsbranschen. Men vi kan inte fortsätta göra det enbart på ett teoretiskt plan, via t.ex. coachning, checklistor, utbildningar etc. Kommunikatörer och kommunikationschefer måste börja vara förebilder. Vi måste leva som vi lär. Vi måste vara de förebilder som ledarna kan ta rygg på ur ett kommunikativt perspektiv. Kommunikation kan inte enbart vara ett distanserat stöd på beställning.

Det är inte förtroendeingivande att coacha någon annan i presentationsteknik om man inte själv är bra på att stå på scen och få med sig en hel publik. Man måste som ledare kunna se skillnaden kommunikation och t.ex. ett bra tal kan göra. Man måste kunna tänka ”Jag vill bli som hen!” för att förmå sig att genomgå den stora personliga förändring och utveckling som krävs för att ”få med sig massorna” i en omfattande förändringsresa.

Att bli kommunikativ är visst en färdighet som man kan lära sig. Men det krävs en helt annan kraft och personlig utveckling hos personen att mästra den kommunikativa färdigheten jämfört med att t.ex. lära sig ekonomi.

Kommunikatören som inspiratör

Kommunikatörer kan vara den samarbetspart som jobbar med ledarens kommunikativa personliga utveckling, men jag tror också vi ska vara de som underlättar för ledaren att få med sig medarbetarna på en förändringsresa genom att själva vara inspiratörer.

Ledaren kan inte vara överallt hela tiden, och jag tror kommunikatörer och kommunikationschefer kan vara de som tillsammans med ledaren arbetar med att påverka och få med sig medarbetarna, vara inspiratörerna och vägledarna i förändringsresan. Jag tror förmågor som att övertyga, övertala och påverka blir viktiga kompetenser hos framtidens kommunikatörer och kommunikationschefer.

Min personliga reflektion är att många av oss kommunikatörer i praktiken är för dåliga på detta och att det är det som gör att vi har svårt att få kommunikationen som expertområde att vinna mark – för vi kan inte sälja in det tillräckligt bra. Vi är inte levande bevis på kommunikationens kraft. Vi är i mångt och mycket akademiker med stor expertis på ett teoretiskt plan.

Satsa på personlig utveckling

Med ovan i hänseende tror jag den personliga utvecklingen framöver blir oerhört viktig för kommunikatörer och kommunikationschefer. Vi måste jobba med oss själva som individer, stärka vår självinsikt, träna upp oss i kompetenser som retorik, presentations-teknik, framförande, påverkan m.m. Vi kan det alla på ett teoretiskt plan – vem har inte läst retorik? – men det är en annan sak att omsätta det i praktiken.

Jag kan ta mig själv som exempel. Ett av min uppdrag är att få min organisation att börja jobba med sociala medier på ett bra sätt. Det är en förändringsresa för många av min kommunikatörskollegor och andra medarbetare i organisationen. Jag övar ständigt på att bli bättre på att påverka, på att tala, att stå på scen – och det är fortfarande energidränerande, trots ständig övning, för det faller inte min personlighet naturligt att göra det. Men det krävs. Hur kan jag annars få med mig andra på den förändringsresa som sociala medier innebär? Det räcker inte med min expertiskunskap inom sociala medier. Jag måste leva som jag lär. Om jag inte själv är aktiv i sociala medier, är synlig där, kommunicerar på det sättet i sociala medier som jag säger till andra att göra, blir jag inte trovärdig. Jag måste bevisa att det är möjligt att nå ut i bruset. Och jag måste samtidigt kunna övertyga och påverka, men framförallt inspirera andra att vilja göra det samma. Här har jag en bit kvar. Men den personliga utvecklingen är den största biten som jag måste jobba med framöver.

Jag tror det är viktigt för alla yrkesgrupper att framöver jobba med personlig utveckling, men framförallt för kommunikatörer. Vi ”kräver” av ledare en personlig förändring och utveckling när de ska bli mer kommunikativa – att vara kommunikativ är inte enbart en färdighet (som ekonomi), den gör något med oss som personer och individer. Detta måste vi kommunikatörer mer kunna relatera till, prata om och förstå.

Källor:

http://newsvoice.se/2015/05/03/datorer-som-skriver-akademisk-text-och-robotjournalister-borjar-ersatta-manniskor/

http://spraktidningen.se/blogg/lasare-kan-inte-skilja-pa-texter-skrivna-av-journalister-och-datorer

http://stratresearch.se/wp-content/uploads/varannat-jobb-automatiseras.pdf

https://sverigeskommunikatorer.se/nyheter/personlig-utveckling-leder-till-professionell-uteckling-del-1/

Vikten av personlig utveckling

Jag hade äran att få delta när nästan alla ekonomer i Malmö stad träffades för att ha en utvecklingsdag tillsammans. Det kändes som om de pratade om allt utom ekonomi! Men det var just det som var så uppfriskande. De har förstått. Det är lika viktigt att se till den personliga utvecklingen som till den professionella.

– Jag har sällan träffat en inkompetent ekonom. Men däremot har jag träffat ekonomer som har en väg att gå kring den personliga utvecklingen för att bli mer pedagogiska, ta större plats och stärka ekonomernas roll i Malmö stad, samt vara en aktiv part och stöd till verksamheten, säger Per Arvidsson, från företaget Blueberry Hill som har satt samman utvecklingsprogrammet för redovisningsekonomerna i Malmö stad.

Per fortsätter med att förklara att med personlig utveckling menar han förmågan att ge feedback och coaching, ha självkännedom, kunna kommunicera, ha mod och integritet, ha en känsla för ansvar och etik samt vara pedagogisk.

Störst fokus under dagen var på förmågan att som ekonom kunna kommunicera. Jan-Åke Troedsson, ekonomidirektör i Malmö stad, menar att den största utmaningen i framtiden för kommunernas ekonomiavdelningar handlar om att göra sig förstådda och kommunicera rätt budskap;

– Vi kan inte alltid kommunicera att det inte finns några pengar oavsett om det är bra eller dåligt ekonomiskt läge. Hur vi än ser det så finns det alltid resurser. Det handlar om att sortera ut rätt beslutsunderlag för våra beslutsfattare på olika nivåer. Vi måste jobba med alternativ och analysera samt ge helhetsperspektiv; om man gör si, vad händer då, om man gör så, vad händer då.

Återstoden av dagen tillbringades tillsammans med Susanne Hedin från Retorikbyrån, som menar att retorik är klok och konstruktiv kommunikation där syftet är att övertyga och påverka. För att kunna göra det är det viktigt att skapa förtroende då det i sin tur skapar handlingsutrymme. Förtroende är första steget för att mottagaren ska vara mottaglig för vårt budskap. Som människor måste vi känna tillit för att överhuvudtaget vilja lyssna på någon, och vi tror mer på det vi ser än det vi hör, därför är kroppsspråk och våra handlingar viktiga redskap i kommunikationen.

De egenskaper som skapar förtroende och bygger upp tillit är säkerhet, intresse, kunskap, samt sanning/ärlighet, menar Susanne. Inom retoriken talar man ofta om ett bord med tre ben – tar man bort något av benen faller bordet (dvs. tilliten). Benen är etos, logos och patos. Etos handlar om intrycket man gör som person, det handlar inte om vem jag är utan om vem jag förefaller att vara. Vem som är avsändare är alltså mycket viktigt. Etos kan man ha via sin professionella roll, men också som person, t.ex. naturlig auktoritet.  Logos handlar om att tilltala det rationella tänkandet och förnuftet, dvs. det handlar om att bygga sitt budskap på fakta. Patos däremot handlar om att tilltala känslorna. Vi påverkas i större utsträckning av känslor än fakta, framförallt ju närmare vi kommer ett beslut, då är det känslor och tidigare erfarenheter som ligger oss närmst om hjärtat. Det som är kopplat till patos är också oftast det vi minns.

Fundera kring dem du talar till – vad tilltalas de främst av? Logos, etos, patos? All kommunikation sker på mottagarens villkor. Det är också viktigt att aldrig överskatta publikens kunskaper, samtidigt som man inte ska underskatta deras intelligens. Visa människan bakom budskapet (t.ex. via mimiken), men tänk på att inte vara privat utan personlig – det handlar om ärlighet och äkthet. Och sist men inte minst – ”Säger jag allt säger jag inget.”

Ekonomer är specialister. Utbildade inom ett avgränsat område. Men jag är övertygad om att alla specialistyrken i framtiden måste ta större hänsyn till den personliga utvecklingen. Helst redan under utbildningarna. Annars kommer vi inte kunna göra ett adekvat jobb. Det kändes som ett fantastiskt privilegium och få vara med när ekonomerna i Malmö stad tog ett jättekliv och satsade på sin personliga utveckling, med start inom ett område som jag tror kommer ta dem långt – kommunikation.

Med vänliga hälsningar

Kommunikatören

%d bloggers like this: