Hårt klimat i sociala medier avskräcker unga

Så låter rubriken för en nyhet på SVT här om veckan när Lunds universitet publicerade sin studie: Politiskt deltagande bland unga – från partidemokrater till sociala medieaktivister? I studien har forskarna studerat hur unga upplever politiskt deltagande i digitala kanaler.

Forskarna kommenterar bland annat studien så här:

– Innehållet i sociala medier är speciellt och produceras av speciella personer som inte besväras av den hårda tonen. Dessa ”teflonskallar” känner sig bekväma med kontroversiella frågor och åsikter men representerar inte en objektiv bild av vad som rör sig i folkdjupet, säger Nils Gustafsson.

– Det är ett demokratiskt problem att samtalet i sociala medier upplevs som så hårt och avskräckande” säger Malena Rosén Sundström, statsvetare i ett pressmeddelande.

Sätt gränser och ta ansvar

När jag läser om studien blir jag stolt och glad över att Malmö stad redan för nästan två år sedan påbörjade ett arbete specifikt inriktat på demokrati och sociala medier.

Alla har ett ansvar för det samtalsklimat vi har – det skapar vi tillsammans. Men jag tror organisationer, och särskilt myndigheter, kan ta större ansvar för sina kanaler, sätta gränser och ton för vad som är acceptabelt. På så sätt bidrar vi tillsammans till att förändra samtalsklimatet i den digitala världen. Och är särskilt glad att just Malmö stad gör det!

Hur kan vi mötas med värdighet i sociala medier?

Det många inte tänker på är att vi som människor ofta intar olika roller – t.ex. en som privatperson bland vänner, en professionell roll på jobbet och en digital identitet när vi rör oss i sociala medier. Vi behöver alla fundera på hur vi tror vi upplevs och hur vi vill upplevas. Jag tycker mig se bland ungdomar att de har en mycket större medvetenhet kring detta, och funderar en hel del över vilka digitala fotspår de lämnar och hur de uppfattas.

Men också att vi påverkar varandra. Om någon börjar ett samtal med en aggressiv ton, är det väldigt lätt för de andra som ger sig in i samtalet att använda samma ton eller en ännu mer aggressiv ton för att markera mot den förste.

Tjänstepersoner i en myndighet har lagkrav att hålla sig saklig och objektiv, vilket gör att många av våra svar till Malmöbor per automatik drar ner tonläget, och man kan se en förändring i samtalet direkt.

Fakta och empati

Men det är väldigt viktigt att alltid koppla på så väl hjärna som hjärta i samtalen – ingen vill prata med någon som låter som en robot.

I Malmö stad har vi som ledord att svara med fakta och empati. Att bemöta varandra med värdighet handlar även om att se och lyssna på varandra.

Förtroendet för en organisation påverkas av hur den bemöter andra. Bemötandet i sociala medier är publikt och sker inför öppen ridå.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för det samtalsklimatet vi skapar i våra digitala mötesplatser. Men Malmö stad har så klart det yttersta ansvaret för de digitala mötesplatser vi skapat i form av sociala mediekanaler. Precis som vi inte accepterar vilket beteende som helst på våra fysiska mötesplatser runt om i staden (så som bibliotek, fritidsgårdar m.m.) så ska vi inte göra det i våra digitala mötesplatser.

Vi har ett stort ansvar att moderera kommentarsfälten – ta bort det som bryter mot våra riktlinjer, bemöta de som ligger på gränsen, markera mot vad som inte är acceptabelt, men framförallt genom att vara förebilder för ett gott samtalsklimat och själva bemöta alla med respekt, värdighet, fakta och empati.

Jag berättar även om detta i HR-people (sid 47)

linda

%d bloggers like this: