Fake news – så hanterar du det som kommunikatör

Fake-news, alternativ fakta, desinformation, myter, lögner. Många namn för samma sak. Källkritik är en viktig aspekt. Men det finns studier på att HUR vi kommunicerar påverkar desinformationens genomslagskraft. Det här kan du som kommunikatör göra. 

Desinformation och rykten är inget nytt fenomen, men i vårt nya digitaliserade medielandskap sprids saker oerhört mycket fortare och når en större mängd personer. I den informations-era vi lever i förväntar vi oss att snabbt få information, och vid behov söker vi information.

Studier visar att vi människor har svårt att hantera informationsvakuum*, och att vi i ett sådant vakuum är benägna att ta till oss felaktig information hellre än att ha ingen information. Det är i informationsvakuumet som rykten och felaktigheter uppstår – ibland av den enkla anledning att i brist på information försöker personer skapa en egen förståelse och bild av det som hänt eller händer. Men det är också i vakuumet som krafter som medvetet vill sprida desinformation har en fördel och möjlighet att göra detta framgångsrikt. Det är viktigt att komma ihåg när man arbetar med kommunikation. Framförallt kriskommunikation.

informationsvakuum

Börja med kriskommunikation redan vid den initiala bedömningen för att det informationsvakuum som ofta uppstår vid samhällsstörningar ska bli så litet som möjligt. När man kommunicerar tidigt konkurrerar man med färre motbilder. Då kan man ägna tid åt att kommunicera om situationen istället för att hantera rykten. Bild från MSB Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörning

Om att slå hål på myter och desinformation

Hur kan vi som kommunikatörer motverka desinformationens inflytande? The debunking handbook är ett ypperligt verktyg för att konkret jobba med kommunikation för att hantera desinformation som florerar.

Handboken tar upp att det är en vanlig missuppfattning att om man bara erbjuder korrekt fakta, gärna i mängder, så kommer folk tänka ”Aha, så är det ju såklart. Helt fel det jag fått höra innan”. Den missuppfattning bygger på tron att desinformationen fått fäste på grund av bristande kunskap och att lösningen finns i att erbjuda mer – korrekt – information. 

De psykologiska processerna kring hur vi hanterar information är dock mer komplexa än så. Handboken tar upp ett par olika studier och experiment som visar hur vi processar information, och desinformation. Utifrån dessa spaltas det sedan i handboken upp tre konkreta sätt på hur man kan arbeta med kommunikation för att slå hål på myter och desinformation. Läs! >> The debunking handbook

The Handbook explores the surprising fact that debunking myths can sometimes reinforce the myth in peoples’ minds. Communicators need to be aware of the various backfire effects and how to avoid them, such as:
– The Familiarity Backfire Effect
– The Overkill Backfire Effect
– The Worldview Backfire Effect

Vaccination mot desinformation

Genom att förbereda mottagaren på att det förekommer desinformation kan man öka tilltron till seriös forskning om klimatet. Det visar en studie med 2 167 deltagare i USA, som publicerats i Global Challenges.

Från Forskning och Framstegs webbplats:

En grupp fick veta att 97 procent av klimatforskarna är överens om människans påverkan på klimatet, något som ökade deras tilltro till forskningens konsensus. En annan grupp fick det felaktiga budskapet att forskarna är oeniga, vilket sänkte tilltron till att det råder konsensus i frågan.

När deltagarna först fick konsensusbudskapet och därpå tog del av det förnekande budskapet, förändrades inte deras syn på hur ense forskarna är – budskapen tog ut varandra.

Men när konsensustexten försågs med förvarningar om de klimatskeptiska argumenten blev deltagarna mer motståndskraftiga mot desinformationen. Ungefär som ett vaccin skapar ett skydd genom att utsätta kroppen för en låg dos av virus, så skyddade varningen mot klimatförnekelse.

När konsensustexten försågs med en rad om att ”politiskt motiverade grupper försöker övertyga allmänheten om att forskarna är mer oense än de är” så ökade deras tilltro till konsensus. Men ännu bättre effekt hade det att mer i detalj redogöra för felaktigheterna i klimatförnekarnas argumentation.

Kirsti Jylhä forskar om klimatpsykologi vid Uppsala universitet. Hon tycker att studien är lovande och uppmuntrande.
– Det finns kampanjer som sprider felaktig information. I den här studien har man hittat en möjlig lösning på hur man kan minska effekterna av dem, säger hon.
– Det gäller att inte bara prata om att klimatet förändras, utan att även tala om varifrån motargumenten kommer.

Psykologiskt försvar

Ett effektivt psykologiskt försvar bygger på den enskilde individens förmåga att självständigt bedöma information och inte övertygas av eller sprida falsk och vilseledande information. Detta är något myndigheter och samhället har ett ansvar att stödja den enskilde i, och det börjar redan i skolan. Läs mer om hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar med detta >> MSB utvecklar det psykologiska försvaret

* Källa: The debunking handbook och Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

%d bloggers like this: